Jag och Jimmy hade jätte strulig ekonomi och att vi skulle snart hamna på inkasso. Julia ligger på golvet och pratar med plankorna, Jimmy sitter precis bredvid henne och försöker leka. Jag går runt och pratar allvar med Jimmy. Jimmy frågar mig vad jag tycker att vi ska göra åt det. Jag sa att jag inte visste och plötsligt kom med förslagen att döda Julia. Jimmy frågade hur jag tänkte de. Så jag svarade att jag vet inte, knäck nacken på henne eller någonting. Jimmy sa nej, men det kan vi väl inte göra. Eller?! Vill du vara med då?! Annars skulle jag gå därifrån. Jag trodde ändå aldrig att han skulle göra det. Och så ropar han att nu kunde jag komma igen. Och när jag kom tillbaka till min lilla älskade tjej så låg hon död på golvet. Det såg ut som att hon bara låg och sov. Då förstod jag att Jimmy hade gjort som jag sa, knäckt hennes nacke. Jimmy hade till och med tagit massor av kort på henne som sista minne av henne. Jag såg korten och blev så jävla ledsen. Jag ångrade mig på en gång. Jag skrek åt honom och frågade hur fan han ens kunde göra så, och han sa att det kommer bli bra nu och så tröstade han mig.

Rätt var det var vaknade jag av att jag var super ledsen och Jimmy höll om mig och frågade var det var med mig. Efter en stund förstod jag att det bara var en mardröm och att jag hade Jimmy där som tröst. Det tog säkert tio minuter -en kvart innan jag berättade för honom, då hade jag lugnat ner mig. Men när jag väl började berätta så blev det värre igen. Den var så jävla verklig. Det sved som fan i mitt hjärta. Jag trodde aldrig att en dröm kunde kännas så jävla sann. Efter en stund sa Jimmy åt mig att gå in till hennes rum och se efter själv att hon fortfarande levde. Jag tog på mig morgonrocken och öppnade dörren till henne. Sängen rörde sig på en gång och jag gick fram till henne och såg att hon var på väg att vakna för att jag kom in så pass fort. Jag stod och tittade på henne en stund och fällde någon tår till, sedan gick jag ut därifrån innan hon skulle vakna. Så gick jag och lade mig igen hos Jimmy. Han talade lugnt om för mig att det bara var en hemsk dröm.

Men jag förstår inte hur jag kunde komma på sådana saker. Tidigare idag när jag berättade det för Hannah och Micke så började jag nästan gråta igen. Och när jag tänker på drömmen så ser jag fortfarande hur Julia låg i sin Bamse body och "sov" på golvet. Jag såg aldrig ansiktet när jag kom in i rummet, utan hon låg med bakhuvudet och vänster sida mot mig.

Jag hatar såna drömmar. Dem är så jävla äckliga och det är nog det värsta en mamma kan drömma om när ens barn betyder mer än livet själv.

Jag älskar min Julia mer än någonting annat. Hon är mitt allt och kommer alltid förbli det. Jag kommer aldrig låta någonting hände henne <3

(Klicka för större..)