Nog älskar man sitt barn mer än någonting annat, men man blir bra trött i huvudet och humöret är inte på topp, speciellt inte på morgonen. Jag tycker synd om Jimmy som får stå ut med en sur mig på morgonen för att han har fått sova om natten men inte jag. Men han är lika underbar för det.
Vi har faktiskt kommit varandra närmare varandra under veckan som Julia har varit med oss. Det är en helt annan kommunikation mellan oss nu än vad det var innan, vi är gladare mot varandra, vi sammarbetar extremt mycket mer nu och vi har inte gnäll och tjaffs mot varandra heller. Är det bara för att Julia kom? Eller vad kan det vara?! Vårat förhållande blev hundra gånger bättre, för att ett barn kom till oss. Hur fick ni andra med erat förhållande när ni fick barn?
Nej nu har jag inte tid med detta, Julia sover i mitt knä och har gjort det den senaste halvtimmen typ. Jag tror jag också ska ta och lägga mig och sova med henne i sängen istället. Snart kommer hon vakna igen och vilja ha mat och blöjbyte.

På återseende en annan dag. Jag återkommer ev. senare med en förlossningsberättelse. Det är flera som vill veta hur allt gick med mera. Men Julia har setat som ett frimärke på mig hela tiden. Det är bara mer och mer för varje dag tycker jag, och då är det inte bara när hon vill ha mat, utan helt och hållet. Första dagarna dög bara Jimmy för henne, men sen i tisdags så har bara jag dugit och Jimmy har varit lite si så där med.
Ne, nu ropar sängen väldans mycket på mig.
Fast innan jag sticker nu så har jag en fråga åt dig. Hur känns det för dig att du inte får träffa detta barnbarn?