Det känns som att tiden aldrig går. Det känns som att allt står stilla. Det känns inte sant. Det känns inte som en verklighet. Det känns inte om att det är någonting kvar. Det känns som att allt är förlorat. Jag vet att det lilla livet som snart kommer förändra vårat liv fortfarande ligger där inne och växer och utvecklas. Mitt illamående har börja på att försvinna och istället är jag trött hela tiden.
Och bara för det ska jag jobba ikväll igen. Men jag får tänka positivt, ikväll, fredag kväll och lördag kväll och sen åker Jimmy och jag på semester! Först Småland och MICHA sen är det vidare till Göteborg och Martina (Jimmys syster)

Nej nu ska jag vara social med Jimmy och Johan också innan jag börjar jobba, vilket är om en timme.