Nu är det då ett nytt år. Det känns väldigt skumt, det är väldigt mycket med blandade känslor. Som exempel, det är redan (eller ja, snart, näst sista veckan i april) hela 6 år sedan jag blev ensam och började ta livet i mina egna händer på allvar. Så det är lite blandat, det är tråkigt när jag tänker på det. Det blir väl mer att jag blir lite mer ledsen av tanken av att det redan har gått 6 år nu i april. Men ändå blir jag glad när man tänker på vad jag har klarat mig under hela den tiden, hur himla långt jag har kommit och hur bra jag har det nu.

Skolan börjar även nu på onsdag. Det är något jag tycker ska bli riktigt roligt. Det enda jobbiga är att jag börjar kl 10, sen har jag ingen aning om hur länge det håller på. Och sen börjar jag jobba 16.15 till midnatt (stängning) och inte nog med det så ska man till skolan igen morgonen därpå igen. Det kommer bli tufft men det är något jag ska klara av. Jag längtar jätte mycket dels för att få mer att göra till sen när jag går ner till 25 % igen och sen för att få en utbildning, när vi är på praktik med mera. jag längtar verkligen.

Nu är det även 6 dagar kvar sen får Robin tillträde till sin nya lägenhet så då är det massor med möbler som ska både hit o dit. På fredag går jag förvisso i skolan men han kan fixa själv det som han behöver. Jag är inte direkt borta hela hela kvällen. Och sen på lördagen så blir det iväg till IKEA så jag kan köpa ny soffa och Robin ska köpa säng. Och om jag inte handlar mer saker då så lär jag göra det så fort jag fått min lön och när jag fått studielånet. Då lär jag ha lite mer än vad jag har just nu. Det ska bli riktigt roligt att få inreda allting precis som jag själv vill ha det. Det tråkiga är då att jag är alltid van att Robin är här och så.. Det kommer bli riktigt tomt här. Gud det känns inte bra. Jag som är en person som inte alls kan sova själv (då jag är van att alltid ha någon vid mig sedan 6 år tillbaka). Jag kan nog klara av det men det kommer nog bli ganska tufft. Jag är stark! Jag klarar det!

Denna är min andra lediga dag på hela veckan. Jag känner mig seg som tusan. Det var jobb på måndagen, tisdagen, torsdagen och så fick jag hoppa in för Jenny igår, sen är det jobb söndag och måndag igen. Det känns i min rygg att jag jobbat lite mer än vad jag brukar /vad jag är van vid. Man får se till att tänka positivt, jag får pengar för det, jag slipper sitta hemma och bara uggla och... Ja... Jag får träffa människor : )

Något jag har märkt också är att jag är väldigt.. Jag vet inte.. Utåtriktad?! Det är ungefär som att det står stort SINGEL i pannan på mig. Det känns som att alla raggar på mig bara för att jag är glad och utåtriktad.. Självklart är det väl lite roligt men det är samtidigt så j-a irriterande när ALLA verkar tro mer än bara att jag är tillmötesgående, glad och singel?
På nyårsafton så fick jag ett ragg. Ett ganska sött ragg men han var väl nästan lite för gammal för min smak. Han var 7 år äldre än mig så han var iallafall 27 år, 28 i år.. Jag vet inte riktigt vad det var med honom men något föll sig bara för han. Först var det bara som en kul grej när jag märkte att han tittade på mig ganska mycket med mera när jag dansade med Elias och sånt. Men sen gick det väl lite till översstyr. Men det slutade inte i blodigt allvar iallafall. Elias och jag gick när Harrys stängde kl 3 och då stod R (ragget) där utanför och väntade på mig och när han sedan skulle börja prata med mig så gick det typ inte alls. Han hade åkt på förkylningen som jag hade över julafton och därikring, han hade ingen röst alls, eller ja lite men inte så jätte mycket : )
Jag tror inte att det kommer gå så långt iallafall. Min tanke på det i början var som sagt bara som en rolig grej. Och sen är han nog nästan lite för gammal för mig. Jag attraheras inte på samma sätt av sådana som är mer än 4-5 år äldre än mig som jag gör av killar som är 1-3 år äldre än mig. Plus att jag har dejtat en kille som är ett år äldre än mig, ja hur många har vi vart på? Tre? Max? Det stämmer nog : ) Dock har han varit bortrest nu i tre veckor till sin familj, släkt och sina vänner uppe i VästerNorrland. Han kommer hem på onsdag igen så vi ska väl se vad som händer då. Vi blev lite små oense när jag sa att jag tycker det är lite mindre roligt av att det typ bara är jag som får höra av mig hela tiden och inte han för att han har såå mycket att göra när han inte träffat alla på över etthalvår. Visst jag förstår att han vill träffa dem, men han kan väl ta de 30 sek. att svara på ett sms eller skriva ett litet snabbt å fråga hur det är eller så iallafall? Nåväl, vi får se vart det leder. Jag gillar honom, hans ögon och hur han får mig att bli glad när jag är i närheten av han eller så.
Sen är det skönt också att Robin är förstående, jag har pratat med honom om allt och så och han tar det bra, så som jag upplever det så tror jag att vi kommer kunna fortsätta att ha en bra vänskap även efter Robin flyttar ut.  SUPERSKÖNT!

Har jag någon gång talat om hur mycket jag älskar Robin?  MEGA MYCKET!  Han är så j-ans snäll, förstående och han ställer alltid upp. Han är en vän som man verkligen ska ta hand om och behandla med respekt <3

Om en halvtimme så ska Robin, jag och Robert åka iväg till American Pizza och gluffsa i oss fett. Det var egentligen meningen att jag och Markus skulle ut ikväll men han var tvungen att hoppa in och jobba då det krisade. Han slutade inte förrän klockan tio ikväll så vi ska se om han är för trött eller om han orkar ut och patraya lite. Nu har det även kommit snö, snö och massor med snö så jag vet inte om jag känner för det nu i kylan. Annars skulle vi ta en fika om tisdag då han åker till Uppsala och ska fortsätta plugga.
20 minuter kvar tills vi sitter vid maten nu och gluffsar och tio minuter tills vi åker, hur ska man fördriva tiden? : /

 <-- Curre spanar efter Robin som springer in i skogen och gömmer sig i träning på att använda nosen och förstå mer av ordet "sök" . Snyggingen <3. Han är så jätte duktig, han förstår redan jätte mycket och han har lärt sig (i perioder) att använda nosen när han inte hör eller ser personen/saken som han ska söka efter.

Over and out!