Jag vet inte vad jag ska skriva eller vad jag ska säga till dig. Jag kam inte säga mycket mer än att jag
verkligen verkligen älskar dig. Jag klarar inte av att förlora dig. Du bertyder så mcyket för mig så du har inte en aning.
Vårat förhållande har/är verkligen det bästa som finns. Jag har verkligen inte mått.. verkligen aldrig.. mått så här bra
som jag gör med dig! Visst har jag mina nedgångar också. Men jag har ändrat mig. Jag som precis började få ordning på alltoch jag började klippa navelsträngen och bara tänka på dig. Det gjorde jag. Och vad fick jag för det? Förlora dig.. :(

Jag klarar inte av smärtan att se dig varje dag. Ditt leende som är så sött. Fyller hela ens kropp med värme, och jag kännermig för en gångs skull levade och älskad. Att jag äntligen är önskad någonstans. Men tydligen inte längre. Jag kan dock inte tvinga dig till att leva med mig. Älskar du inte mig så gör du ju inte det. Jag vet redan iallafall att jag inte är värdatt älskas av någon! Jag menar, det är ju bara se på mitt liv. Jag har inte en enda kotte.. och eftersom jag inte ens har enfamilj så visar det ju ännu mer att jag inte är värd någonting!

Detta är antagligen det sista du hör från mig. Jag klarar inte av att stå ut med smärtan. Jag orkar inte stå emot att inte
få känna dina underbara läppar emot mina, bara känna att det skulle vara vi för evigt.
Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig mer än något annat och jag tänker inte leva utan dig. Därför gör jag slut
på det istället! Ett liv utan dig är ingenting värt. Du betydde allt för mig. Du var mitt liv och du var min största kärlek.
Mina krafter är slut, mitt psyke är väck och min ork är mycket svag. Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig.
Så enormt mycket. Vårat förhållande.. Det kunde visserligen ha varit lite bättre (om man räknar små tjaffs), men alla
tjaffsar ibland. Det är sånt som är helt enkelt.

Klockan är nu 23:48 och jag ska gå och ta lite medicin så att jag kan få lite sömn för kvällen iallafall.

Vi får nog se om jag är hemma imorrn när du kommer hem efter jobbet eller om jag redan har dragit iväg då. Jag vill som sagt
bara säga till dig att jag älskar dig över allt annat. Du var mitt allt, hela livet.
Alla våra planer på att införskaffa för att få en bättre, trivsam lägenhet, att jag skulle hitta ett heltidsjobb så att bara
du och jag kunde flytta ut på landet i ett hus tillsammans, att bygga ett liv tillsammans. Det gör för ont.
Nu när du har lämnat mig så har jag visserligen inget annat val än att låta dig gå. Jag kan inte tvinga dig kvar. Nu är det ju
bara så att du inte älskar mig längre. Jag vill egentligen inte ens veta hur länge du har gått och kännt detta. Även fast jag
har märkt det på dig då du hållt dig på avstånd hela tiden.

Förlåt för att jag alltid vart en "surkärring" för dig. Vi har ju alltid haft olika åsikter. Men det har samtidigt stärkt oss.
Då har vi kunnat bolla tankar med varandra, bollat åsikter med mera.. Men nu är läget som det är och mina känslor är så stora för dig att det gör bara ont att försöka kväva dem för att vara "vän" med dig som du endast vill vara. Därför gör det ont dagligen när jag bara tänker på dig. Spelar ingen roll var jag är eller var du är. Jag tänker på dig hela tiden och gråter hela tiden för att jag har förlorat världens finaste och snällaste, underbaraste sambo jag någonsin kunnat få! Du har alltid stått där vid min sida och hjälpt mig. Stöttat mig när jag har varit svag. Jag är evigt tacksam för denna tid som jag fick ha med dig.
Jag ångrar inte en sekund i mitt liv att jag valde dig istället för Putte. Jag ångrar inget! Jag är bara lycklig som har fått
ha en så fin kille som du så länge som jag fått ha dig. Jag har alltid varit stolt över att du är... förlåt.. var endast min
fina kille.

Nu är klockan 23:56 och du ligger där inne och sover. Jag hör att du ligger och vrider och vänder dig. Sängen knakar ju x)
..Om man kanske ska gå och ta medicinen nu?... : /
Så, det där gick ju fort. Bara en kvart kvar så är jag väck.

Jag vet inte vad jag ska säga mer nu. Det känns väl som att jag har fått säga vad jag ville. Jag hoppas du läser detta iallafall men räkna inte med något svar. Du märker väl om jag är hemma imorrn. Jag hoppas du tar hand om Curre och inte säljer honom! Han tycker faktiskt jätte mycket om dig. Och han kan klara sig om dagarna om du kollar på blocket så finns det folk som kan ta hand om hunden/gå ut med den när du behöver för en liten liten summa pengar. Det borde inte vara ett problem iallafall.
Men om du tycker om honom någonting så tar du bra hand om honom. Jag hoppas också att du kommer få leva det bättre nu då. Bättre än med denna "surkärring" ;)
Nej men det är inte roligt ändå. Ta hand om dig och hunden. Ta vara på dem du har runt omkring dig! Ta extra vara på din familj. Den är helt underbar, önskar väldigt många gånger att jag också kunde ha en så fin familj som du har! Men men.. vissa har väl tur helt enkelt.
00:03 och den kickar in. Nu är det dags att gå och gömma sig i sitt mörka hörn under täcket.
Glöm aldrig att jag älskar dig, och snälla, glöm aldrig mig! <3